Anton Hysén och manligheten

Foto: Eric Josjö/Söderberg Agentue.

Danstävlingsprogram är ett av de offentliga sammanhang där begreppen "manlighet" och "kvinnlighet" brukas mest frekvent och självklart. Något som generellt ger mig irritationsklåda. Om du menar stark, ståtlig, högdragen, stolt, bestämd, arrogant, rakryggad, kraftfull, respektingivande eller aggressiv SÄG DET DÅ. Eller om du vill se någon röra sig mer graciöst, finlemmat, milt, mjukt, underdånigt, följsamt, sensuellt, lekfullt, svepande eller ömt. Där har du alternativa adjektiv och adverb, varsågod.

Men visst. Det är enklare att bara säga "manligt" eller "kvinnligt" för då förväntas tittaren själv fylla i med ett helt batteri värdeladdningar. Vid det här laget har man blivit rätt avtrubbad. Pardans bygger på traditionella könsroller, så är det bara. Var inte så stingslig, alla förstår vad man MENAR ju. Och slappna av, det är bara dans, liksom.

Men i gårdagens Let's Dance kom obehaget tillbaka med full kraft. Anton Hysén skulle dansa paso doble, en dans där mannen ska gestalta en matador som sveper omkring sitt röda skynke (kvinnan) runt dansgolvet.* Det framgick direkt att han var långt ifrån maskulin nog för detta. Nu skulle han piskas in i manligheten.

Backa ett steg och reflektera över detta. Vad är Anton Hysén känd för? En sak: Han vågade komma ut som homosexuell i en traditionellt homofobisk miljö. Han är öppen med sin läggning i en utpräglad machokultur. När detta blev känt verkade Anton Hysén till en början rätt besvärad över uppståndelsen. Han tyckte inte att han gjort nåt anmärkningsvärt. Han hade bara låtit bli att ljuga. Och det borde inte vara så banbrytande, men nu var det det och han stod i en knivig position. Om han omfamnade den roll andra ville pådyvla honom skulle han bli känd som "bögen som spelar fotboll" och förväntas representera något större än sig själv i allt han företog sig. Men om han skulle distansera sig, hålla tyst, tona ner sin läggning och allt därikring – vad sänder det för signaler?

Han valde hedrande nog det förstnämnda. Han talade ut i både svenska och internationella intervjuer, tog emot priset "Årets homo" med stolthet och ställer nu upp i folkliga Let's Dance.

Där han igår alltså hånades för sin bristande maskulinitet. På repetitionen säger han förvirrat efter ännu en sågning från danspartnern: "Jag känner mig manlig när jag är mig själv, när jag bara är mig själv?" Men nej, det duger inte. Han måste vara starkare, aggressivare, visa kuken mer ("fram med paketet! klarar du det?").

Men, tänker du, han lyckades ju? Han fick stående ovationer, en domare sa efteråt "nu är det ingen som tvivlar på din manlighet!"? Jaha. Han passerade nålsögat, han fick godkänt. Han är väl en man ändå.

Men Anton, det visste vi redan. En väldigt rakryggad och godhjärtad man som det verkar. Och jag tror du kommer att vinna hela skiten. Men om du INTE gör det, om du ramlar pladask nästa vecka och sätter dig på rumpan och storgråter mitt på golvet, då är du inte mindre man för det. Glöm inte det.

*alltså vilken fantasilös person har kommit på det här? Hade kvinnan fått vara tjuren hade det kunnat bli riktigt spännande. Men nej, hon är en passiv t y g b i t.