Mats kamp

Få kan som Mats Jonsson berätta om livet på ett samtidigt simpelt som djuplodande sätt. Jag har nyss läst hans serieroman "Mats kamp", den senaste i raden av hans självbiografiska verk. "Den är inte lika bra som 'Pojken i skogen'" sa han glatt när ritade en hälsning till mig i den. Vilket mer belyser hans ödmjukhet än kvaliteten på romanen. Själv ser jag inget behov av att jämföra dem, utan det räcker med att säga: Läs "Mats kamp". Den är knäckande bra. Det finns en naivitet i allt han gör som får allvarligheterna att kännas så hjärtskärande nära. Och här går mörkret hela tiden bredvid ljuset. Han har skärskådat processen att bli förälder, före, under och efter och lyckas som vanligt nypa fast exakt det lilla ögonblick som verkar vardagligt men säger så mycket mer. Gång på gång på gång.