Tro

Your beliefs

Jag tror på människan. Även om Tommy Nilsson har förstört den meningen lite så är den fortfarande sann. Jag tror på människan, jag gör det.

Jag tror inte på Gud men det betyder inte att jag inte har moral. Vissa verkar tro att ateister inte har samveten, men det har jag. Jag tror på oss. På empati. På godhet. På ett ord som luggslitits och blivit hopplöst gråtöntigt i vårt offentliga rum men egentligen är ganska fint så nu säger jag det: solidaritet. Ja, jag sa det.

Jag tror visserligen också att människor är egoistiska och rädda och missunnsamma och kapabla till ondska på ett sätt man inte riktigt kan förstå. Jag är kapabel till ondska på ett sätt jag inte kan förstå. Och rädslan är vår största fiende. Men om man inte vet vem man ska lita på i denna värld kan man i alla fall lita på prins Daniel, hertig av Västergötland. För i detta har han rätt: Störst av allt är kärleken.

Häromdagen kom min väns femåriga dotter in i köket med hela famnen full av kuvert. Hon hade på eget bevåg tömt sin välfyllda spargris, stoppat tiotals kuvert fulla med pengar och ville nu veta hur man stavar till "Afrika". Hon hade sett barn på tv som var alldeles för smala och inte verkade få tillräckligt med mat, "och jag har det ju så bra, mamma. Det är bättre om dom får mina pengar."

I rest my case.

Detta är en del av blogguppmaningen trettio dagar.