onsdag, april 15, 2009

Öppet brev till dig som kom på idén med Heta Stolen i Babben & co

Hej!

Jag ska berätta lite för dig om hur vi människor fungerar. Vi är ganska simpla varelser när man tänker på det. Vi är flockdjur. Vi imiterar ofta varandras kroppsspråk och mimik och vi är förvånansvärt sårbara för grupptryck. Vi är ängsliga och bekräftelsesökande individer som är mer benägna att tycka att saker är roliga om någon annan skrattar åt dem. Varför tror du man lägger burkskratt på komediserier?

En vanlig mardrömstanke för många är att tvingas stå och köra stand-up när ingen skrattar. Det finns få saker som är så smärtsamma att se som ett skämt som inte går hem, någon som försöker vara rolig men inte är det. Det brukar utvecklas en osedvanlig desperation, en frenesi att få ur sig nästa skämt - och sen nästa - i en svettfuktig trevan efter den där förlösande bekräftelsen i form av skratt. Det är plågsamt att se.

Detta tyckte då du skulle vara en bra idé att göra en programpunkt av? Att på bästa hela-familjen-lördagsmystid låta en medioker komikerpanel dra vitsar om och för några folkliga celebriteter som INTE skrattar? Som tvärtom ser helt allvarliga ut?
Hur tänkte du?

Med milda hälsningar
Vän av TV-ordning.

11 kommentarer:

TORGNYSDOTTER sa...

Hahahaha! Fan, va sant. Verkligen på tiden att någon tog upp det här!

Sara Ödmark sa...

Säänk jo, sänk jo.

- sa...

Ja herregud..ska de få folk att garva får de väl komma på LITE bättre skämt!! De som garvar gör det nog av artighet skulle jag tro.

Axel sa...

Den där "imitatören" ser alltid så jäääävla självgod ut när han har gjort något "roligt", jag hatar det inslaget.

Fast de har i alla fall haft vett nog att klumpa ihop "grillningen", emot hur det var förr när man var tvungen att genomlida tiominssessioner med varje gäst.

Som tur är tittar jag sällan på det, men det händer och varje gång mår jag illa så fort jag ser imitatören.

Maria svarar sa...

Haha ja, man kände sig lite gammal :P

Sara sa...

Haha, jag såg det här för första gången på nån repris på jobbet häromnatten. Och det var ju väldigt märkligt. Jag satt mest och tittade på om gästerna verkligen försökte hålla sig för skratt eller om de fabulerade för att vara snälla mot "komikerna". Precis samma tanke slog mig; hur tänkte man här?

Grantoppen sa...

Klockrent!

Sara Ödmark sa...

JR: Ja, en del i smärtsamheten är att se hur de LÅTSAS vara nära att spricka, när de egentligen tycker allt är aptrist.

Axel: Han är ju skitbra som imitatör. Problemet är att det räcker inte att imitera, man måste vara rolig också.

Sara: Jag tror de är väldigt snälla, väldigt ofta.

Grantoppen: Tack!

Anonym sa...

Läs psykopatens blogg!

http://nimrodofobi.blogspot.com/

Oerhört rått och välskrivet!
Han skriver om våra värsta mardrömmar och får oss att älska dem.
Helt förförande och oemotståndligt.

Axel sa...

saom: ja precis, det är därför hans sneda självgoda smil känns så felfelfel och hemskt. Värsta är ju att han gör så varje gång:

- Heh, kolla in mig, nu var jag banne mig rolig ;)

Huvaligen...

Elin sa...

Tack för att någon ÄNTLIGEN tog upp detta.