Operation allmänbildning 2009
Jag funderar på att avlägga ett nyårslöfte. Ja, jag vet att jag är lite sent ute, men jag skyller på att jag inte har vanan inne - det här skulle vara första gången. Jag är ibland mycket-snack-och-lite-verkstad, men inspirerad av 365saker har jag formulerat mitt mål för året: Jag skulle vilja bli mer allmänbildad.
Jag har alltid sett mig själv som en allmänbildad person, men nu känns det som att omgivningen sprungit ifrån mig på ett lite obehagligt sätt. Nyligen köpte jag boken "Vad du borde lärt dig i skolan", där man kan läsa sammanfattningar av allt från grammatik och huvudstäder till periodiska systemet och kungalängden. Just nu läser jag om Shakespeare och tänkte i Navids anda lära mig en bit den klassiska monologen "Att vara eller inte vara" utantill:
Att vara eller inte vara, det är frågan -
om det är ädlare att härda ut
ett skymfligt ödes bomber och kanoner
eller dra blankt emot ett hav av sorger
och så få slut på dem. Få dö, få sova,
ja bara somna bort, från ångesten
och från de tusen överraskningar
som köttet fått i arv - det vore värt
en stilla bön.
Hur som helst. Nu behöver jag din hjälp. Vad är allmänbildning? Och - för att hålla mig till den del som kommer att vara synlig här i bloggen - vad är kulturbildning? Det är så subjektivt. Bob Dylan, Mozart, Ingmar Bergman, Stanley Kubrick, Motown, Moa Martinsson, Joni Mitchell, Kristina Lugn..? Vilka bör jag lära känna bättre och vad kan jag strunta i?
Hjärnstorma lite kring det här är ni snälla, så återkommer jag.
Inlägg
21 kommentarer:
Tage Danielsson är ju rolig och skrev på ett sätt som i alla fall jag önskar kunde smitta av sig. Jag vet inte hur många gånger jag tänkt tanken att faktiskt börja läsa honom...Annars är det väl ett säkert tips att börja lyssna på P1 och skriva upp alla som namndroppas, bara för att veta var man ska börja.
Min Tage kan jag ganska bra, så där anser jag bildningsnivån vara tillräcklig. Men tack för tipset!
Lyssna på P1 oftare är definitivt något jag skriver upp på min lista.
Det är ett sånt där dåligt samvete jag har.
När jag skriver i min blogg brukar jag googla för att få till saker korrekt osv.. hamnar ofta på Wikipedia och där kan jag stanna länge och söka mig vidare.. till slut minns jag knappt var jag började men lärt mig en massa, ja det har jag gjort! :o)
Ouch, om du orkar med min harang så har vi faktiskt diskuterat det där i bekantskapskretsen och kommit fram till tre sorters allmänbildning.
Den generellla, bästa sortens allmänbildning där man kan lite om mycket. Man kan hålla en artig konversation om det mest grundläggande i vitt skilda ämnen. Personer med denna gåva är väldigt roliga att prata med för de brukar vanligtvis sitta inne med goda samtalsämnen och trevliga anekdoter om allt från Elvis manager till slaget vid Stalingrad. Bäst att ha i laget när man spelar TP.
Sen finns det den ämnesbaserade allmänbildningen som begränsar sig till en specifik genre. Det kan vara musik, litteratur, film, idrott eller vapen. Det kanske låter som en självmotsägelse men det finns människor som har stora intressen och som inte smalnar av utan suger i sig all musik eller idrottshistoria och kan rabbla tabeller eller prata om någon klassisk engelsk ligamatch i regn från 1983. Ibland kombinerar de flera genrer, musik och mode exempelvis.
Den sista sorten är den jobbigaste. De är allmänbildade. Punkt. De kan allt om allt och är inte rädda för att visa det. Oftast saknas det kanske ett område, oftast populärkultur eller idrott men det behöver inte vara så. De kan nämna obskyra författare och nämna Kakás bollbehandling som en liknelse. De som jag har träffat av den här sorten är oftast lite stroppiga. Ingen man bjuder med om man inte måste.
Som sagt, så där snackade vi en kväll när vi inte hade ett bättre samtalsämne. Det finns säkert bättre definitioner.
Underbar utläggning! Men finns det verkligen folk som hör till den där tredje kategorin? Det låter helt orimligt. Är det inte bara "vanligt" allmänbildade som är lite besserwissriga med sina kunskaper?
Fast det förstås, nog har man mött några unikum i sina dar som kan mäta sig med nationalencyklopedin.
Jag är nog ute efter en väldigt bred allmänbildning i grunden, men som mätbart projekt här i bloggen tror jag att jag riktar in mig på den andra kategorin - då med inriktning på kultur.
Alltså, det är ju skitsvårt att bli "allmänbildad". Tycker snarare du ska rikta in dig på att vara öppen för nya intryck och erfarenheter.
Exempel (om du nu vill köra på Kulturgrejen): Titta på Kulturnyheterna i SVT2 (ja, förlåt jag är partisk men i alla fall). När det kommer ett (eller flera) inslag om någon eller något du aldrig hört talas om eller inte vet så mycket om - rikta in dig på att lära dig allt om just den personen/företeelsen/bandet via internätet eller uppslagsverk.
I min uppfattning är det ett bra sätt att "kickstarta" sin allmänbildning, tids nog kommer du börja sålla bort sånt som du ändå inte kommer hålla kvar i minnet.
Lycka till!
En intressant tråd, det här. För det första är det helt fel att man blir dum av att se på TV. Tvärtom. För det andra så har jag lärt mig oerhört mycket av Wikipedia jag också.
Henrik: Jag håller ju med dig förstås, det är svårt att bara trycka i sig en allmänbildning och det bästa är att ha ett öppet sinne.
Men det jag ville med det här inlägget var dels att starta en diskussion om vad allmänbildning egentligen är och vad det är bra för, och också få den kickstart du pratar om genom att folk ger exempel på vad de anser tillhöra en god kulturbildning. Lite namndroppning sådär. Poängen med det hela är väl att få nåt lite mer mätbart, lite mer praktiskt, nåt jag kan skriva ner och andra kan följa.
Det där med Kulturnyheterna tar jag till exempel med mig som ett konkret förslag, perfekt! Att anteckna allt på en nyhetssändning jag vill lära mig mer om och sen göra det. Jättebra idé.
Duktav: Allt beror förstås på VAD man ser på TV.
Kulturell allmänbildning är vad man har om man klarar av att svara på merparten av de rosa frågorna i TP. ;) Att förvärva sig den kunskapen handlar mest om att bejaka sin nyfikenhet (min taktik innebär mycket wiki och google).
För samtida kulturell specialorientering kan man nu kolla in hos en konkurrent: http://tvivlet.blogspot.com
Den breda allmänbildningen kan vänta, den smala filmvisningen kan börja. Eller har redan gjort det, tydligen.
Eller såhär: Ta del av morgondagens allmänbildning redan idag!
Jag har försökt samla mina tankar nu några gånger men inte hittat rätt. Min poäng är att det här med just kulturell allmänbildning just nu är lite.. knas. Det fanns en tid då man kunde ha sett nästan allt, typ då folk hade VHS-hyllor hemma. Då kunde man tipsa sina vänner om en bra film, och de kanske sa "yes, den måste jag se!".
Nu när det mesta är så tillgängligt, eller i alla fall så mycket att man kan fylla sin hårddisk med bara bra och sevärda saker, är lite av gnistan borta. Folk är liksom blasé på bra saker.
I stället inställer sig något slags tvång att se alla dessa erkänt sevärda saker. Jag kollar ibland på saker och undrar om jag kollar för att jag gillar detta eller för att det tillhör kanon. Tex säsong 11 av south park - jag tänkte att "jag måste uppdatera mig", och hade så klart ganska kul, men skulle jag ha gjort det om jag inte kände en gnutta tvång? Jag vet inte. Var det berikande? Lite kanske. Det lämnade mig med några roliga citat, bla. Att glädja mina vänner med.
Men ok, mitt råd är nog att satsa på klassisk allmänbildning. Typ fysik. Läs på något gammalt krig. Det håller alltid. Det har även liksom tyngd.
Det där med tvång kontra lust är väldigt intressant tycker jag. Hur mycket kultur konsumerar man "frivilligt" och hur mycket för att det förväntas av en?
Jag är egentligen tveksam till att sätta upp mål och göra saker bara för att, man går faktiskt inte i skolan längre och borde tillskansa sig kunskap utifrån lust.
Därför är det här löftet ganska löst baserat också, utan särskilda prestationskrav.
Jag håller med om fysik och gamla krig för övrigt, men här i bloggen kommer jag nog mest att redovisa min väg mot kulturell allmänbildning.
Har du sett boken Vad varje svensk bör veta på någon bokrea? Senaste upplagan är en gul historia som har lite olika byggnader och personer på framsidan.
Den är hursomhelst klockren. Den är indelad i ett par olika kapitel (helt oväntat när det gäller en bok va?) som behandlar det mest grundläggande om fysik, kemi, matematik, konst, geografi, historia, musik, litteratur, filosofi etc. Det bästa av allt är att till exempel historia och geografi finns i två tappningar, världshistoria - världsgeografi samt svensk historia - svensk geografi.
Den är oerhört allmänbildande och bör ingå i varje TV-bloggande journalists bibliotek.
Jo, jag tror jag har haft nån sån där upplaga nån gång i tiden faktiskt, och läst en hel del i den vid nåt tidigare försök till allmänbildning (nej, det här är inte första gången) men nu vet jag inte var den är.
Kanske dags att inhandla en ny kopia. Jag minns att jag gillade den den gången.
Filmer och böcker/författare som i alla fall jag tycker att man bör känna till och ha sett eller läst:
Film: Casablanca, Breakfast at Tiffany's, Star Wars, Titanic, Pulp Fiction, Borta med vinden, Psycho, Gudfadern, Gökboet, Sagan om ringen, Sunset Boulevard.
Litteratur: On the road, Brott och straff, Glaskupan, något av Hemingway, Stolthet och fördom, något av Shakespeare, Illiaden, Odysseen (nu blev det nog felstavat), Odysseus av James Joyce, Röda rummet, Harry Potter, något av Selma Lagerlöf, något av John Steinbeck, Karin Boye.
Hm, kommer inte på flera just nu. Det här blev ganska popkulturellt, kan inte finkulturen så bra men hoppas det är någon hjälp ändå.
Åh, tack! Superbra lista, jag ska ta dig på orden. Har en del av de där kvar att se/läsa.
Åh, tack! Superbra lista, jag ska ta dig på orden. Har en del av de där kvar att se/läsa.
Plancks konstant. Allmänbildning.
Vad brinner du för? Vad intresserar dig? Vad vill du få ut av saker och ting? Vad är du nyfiken på?
"Vilka bör jag lära känna bättre och vad kan jag strunta i?" Vem är du? Den frågan tycker jag du kan börja fundera kring som ett tips. Om du släpper stresstankar och bara börjar bläddra runt lite, googla, söka på wikipedia när det är något specifikt så bruker det väl sköta sig självt. Kan tänka mig att du inte är avslappnad och försöker hela tiden lyssna utåt vad som "är rätt" - då blir det ju som att jobba/leva i motvind. Leta efter din egen drivkraft.
Får uppfattningen av att du vill vara välorienterad för att det "ser bra ut". Men det handlar väl om att du ska göra det du vill. Fokusera mer på vad du inte vill lägga ner tid på och ta bort det i ditt liv.
Varma lyckohälsningar. :) /Marie
Hejsan hoppsan. Känns som om det kom en hel självhjälpsbok på besök plötsligt.
Självklart vill jag vara välorienterad för att det ska se bra ut. Det är ju hela poängen. För min egen skull. Jag vill vara bildad och inte hamna i pinsamma situationer á la DN:s "första kvinnliga utrikesministern i USA"-debacle.
Och insmalningen på kulturbildning hör väl ihop med "vem jag är" antar jag.
Varma lyckohälsningar till dig med!
Jag har också funderat på det där med allmänbildning, och det verkar som om alla på den här bloggen ser allmänbildning som något odelat positivt.
Vetgirighet, någon?
Handlar det inte i många fall om statusmarkörer bland de minglande chatting-klasserna?
Borde inte den första frågan vara: Vad är värt att veta för att bli en bättre människa/för att jorden ska bli en trevligare plats att vistas på?
Skicka en kommentar