Älskade bokmal

Jag har blivit utmanad av Mymlan att tipsa om en eller flera böcker som håller hjärnan i trim. "För visst läser du böcker också?" skriver Mymlan till mig och jag skulle så gärna vilja fnysa och svara "Självklart!" med eftertryck men sanningen är att jag inte läser till närmelsevis så mycket som jag skulle vilja. Från att ha varit ungen som slukade allt som hade bokstäver och vars vänner gömde böcker och tidningar när jag kom över för att jag inte skulle försvinna in i dem, läser jag nu mycket mer sporadiskt. Och när jag läser handlar det nästintill uteslutande om avkoppling och flykt, precis som Mymlan beskriver. Det innebär lättsmälta pockethistorier som jag alltid sträckläser. Ofta kluriga Jefferey Deaver-thrillers eller barnpsykologi och specialpedagogik med Torey Hayden.

Det innebär också att många av mina favoritböcker härrör från mina tidiga tonår, när jag plöjde klassiker som Utvandrarna, Brott och straff, Godnatt Mister Tom och Mina drömmars stad-serien av Per Anders Fogelström. Som alltid när det gäller sånt man gillat som yngre har jag svårt att avgöra vad jag skulle tycka om dem idag. Hur mycket motion hjärncellerna får är också svårt att säga. Just nu läser jag Den femte sanningen av Doris Lessing, och den tycker jag om. Men jag vet inte direkt om den förändrat mitt sätt att se på världen.

Hur som helst, utmaningen var att tipsa, så förutom redan nämnda författare och titlar vill jag puffa lite extra för:

Sista chansen, (Last Chance to See) av Douglas Adams och zoologen Mark Carwardine. Boken är egentligen en rapport från ett projekt för BBC där Adams och Carwardine reste till några av de mest otillgängliga platserna på jorden för att leta efter de mest sällsynta och hotade djurarterna som finns. Den kom ut 1990 men känns nu mer aktuell än någonsin. Hos Du är vad du läser-Hans ser jag att minst en av arterna som nämns, nämligen den asiatiska floddelfinen, utrotats sen boken skrevs.
Det här är en mycket viktig bok som också skulle kunna vara mycket tråkig, men alla som läst Liftarens guide till galaxen vet att tråkig inte direkt är ett ord som existerar i Douglas Adams vokabulär. Den är hysteriskt rolig. Och tankeväckande.

Förmodligen inte ett klockrent svar på utmaningen, men ett boktips i alla fall. Jag är i normalfallet dålig på utmaningar, men jag tänker nu vidga min horisont och slänga ut en krok till några som jag vet är litterära typer: Liza på Språkmakargatan, Lotten, Översättarhelena, popjunkien och bump.