Jag hade så fel, så fel

Scen: Kvinna, ca 27, vi kan kalla henne Saom, bevittnar Melodifestivalens första deltävling tillsammans med sin mor, sin mors livskamrat Ess, sin bror och sin sambo. Stämningen är god. Så kommer bidrag nummer åtta.

Saom: Åh, nej.
Bror: Herregud.
Saom: Åh, NEJ.
Sambon: Åh fy fan.
(förfärad tystnad)
Ess: Han kommer att få tanternas röster.
Mor: Nej! Han är det mest obehagliga...
Mor ryser och vänder bort huvudet från TV:n.
Saom: Han går aldrig vidare. Jag kan inte tro det.
Ess: Det tror jag.
Saom: Aldrig. Det kan inte hända.
Sambon: Den där versen... Det låter lite som...
Sambon nynnar för sig själv.
Saom: Flaggor på kjolarna? Flaggkjolar?
Mor (fortfarande med huvudet bortvänt): Mormor tål honom inte heller. Inte hon och inte jag.
Saom (förundrad): Som en kliché i sångformat.
Sambon: Det låter som... Ni vet... på Roy och Rogers mack.

Senare under kvällen presenteras omröstningsresultatet. Den samlade familjen tappar gemensamt och ögonblickligen sin tro på mänskligheten.

Angående till exempel det här eller det här eller det här. Eller varför inte det här.
Just nu visas roten till all förundran i repris på SVT1.
Andra bloggar om: melodifestivalen, christer sjögren, chock, musik, i love europe, schlager.