Motsatsen till cool men ändå inte het

Några som skulle vilja vara supercoola TV-karaktärer (se cool-listan + kommentarerna) men som enligt min mening inte lyckas så bra:

1. Salem Saberhagen, den svarta katten i Sabrina tonårshäxan. Ska vara en småelak, egocentrisk sidekick med vassa oneliners, men det är svårt att ta den radiostyrda, taffliga dockan på allvar. Dessutom är de ju inte konsekventa utan använder robotkatten i vissa scener och en riktig katt i andra, nåt som gör det hela än mer förvirrande. Nej tack.

2. Jordan Cavanaugh, spelad av Jill Hennessy i Jordan, rättsläkare (Crossing Jordan). I min mening en överskattad serie. Underhållande i sina stunder, men till och med jag som brukar vara väldigt förlåtande stör mig på skådespeleriet, som ibland är katastrofalt dåligt. Huvudrollsinnehavaren själv gör allt för att verka stenhård, men det går inte hem hos mig i alla fall.

3. Al Bundy (m. familj) i Våra värsta år. Kommentar överflödig.

4. Tyra Banks i The Tyra Banks Show. Som jag skrivit tidigare går hon hem i Top Model, men verkar mest kall och forcerad i sin egen pratshow. Har sina stunder, men blir lätt gapig och överintensiv på nåt obehagligt sätt.

5. Avgrundsrösten som räknar ner i Pokerfejs. Blir det inte bara komiskt med såna där titta-vad-mycket-mer-spännande-det-blir-om-vi-släcker-ner-och-pratar-med-mörk-röst-effekter? Det känns som ett väldigt amerikanskt koncept som inte automatiskt blir bra bara för att vi direktöversätter det. Svenskar är inte lika vana, och då heller inte lika mottagliga (om jag får gissa) för effektsökeri av det där slaget. (I övrigt känns programmet faktiskt oväntat piggt).

Andra bloggar om: jordan, tv, tyra banks, pokerfejs, bundy