More romance - bästa filmkyssarna
Favoritfilmkyssar, enligt en första snabb minnesgallring:
1. American Beauty - Kevin Spacey och Chris Cooper. En fullkomligt oväntad kyss som i ett enda ögonblick vänder perspektiven och förklarar så mycket. En kyss som får en att dra efter andan, se hela världen i ett nytt ljus och sätter sig som en knytnäve i hjärtat, precis som en bra filmkyss ska göra.
2. Amelie från Montmartre - Audrey Tautou och Mathieu Kassowitz. Öm, söt, sensuell. Titta själva.
3. Forrest Gump - Tom Hanks och Robin Wright Penn. Jag vet inte varför. För att det är en bra film, för att de älskar varandra så mycket, för att han är så fumlig och bortkommen, för att de båda är så trasiga fast på olika sätt. Eller nåt.
4. Brokeback mountain - Heath Ledger och Jake Gyllenhaal. När Jack hälsar på Ennis efter att de varit åtskiljda i flera år. En desperat, farlig, aggressiv kyss ur avgrundsdjup längtan.
5. Casablanca - Humphrey Bogart och Ingrid Bergman. En klassisk kyss i en klassisk film. (Kanske likvärdig med någon kyss från Breakfast at Tiffany's eller möjligen någon kyss från Sound of Music.)
Det står helt stilla. Kommer inte på några fler filmkyssar överhuvudtaget nästan. Hjälp mig!
Kyssar jag inte är lika förtjust i:
Lost in Translation - Bill Murray och Scarlett Johansson. Jag vet att denna hamnar på många andras best kiss-listor, men jag tyckte den förstörde mer än den tillförde. Varför kunde de bara inte få hitta varandra ändå? Det vore så uppfriskande med en film där två personer (särskilt om det handlar om en äldre man och en yngre kvinna) kunde få utveckla en närhet, intimitet och speciell vänskap utan att de måste förenas i en kyss på slutet. Jag vet inte om jag överreagerade, men det kändes som om deras starka, nyknutna band plötsligt bara sexualiserades.
Broarna i Madison County - Clint Eastwood och Meryl Streep. Fin film, fin kärlekshistoria, men varför i hela friden måste Clintan vara där och spela huvudrollen? Meryl är som vanligt briljant, men man tycker mest synd om henne för att hon måste hångla med den där skinntorre gubbstrutten. Med 20 års åldersskillnad mellan skådespelarna får man jobba lite hårdare för att det ska bli sexigt.
I Mulholland Drive finns det en omdebatterad kyss (du kan se den här) när Naomi Watts rollkaraktär Betty går på audition. Jag vet inte vad jag ska tycka om den. Den är intensiv, välspelad, samtidigt som den känns konstruerad och är obehaglig. Mycket mystiskt. Skapar definitivt en krypande känsla av att något inte är som det ska, vilket säkert är meningen med den. (Andra kyssar finns det för övrigt i den filmen, och kyssarna mellan de båda kvinnliga huvudrollsinnehavarna känns betydligt hetare.)
Andra bloggar om: film, kyss, romantik, valentine's day, american beauty, jake gyllenhaal, audrey tautou, mulholland drive
10 kommentarer:
Åh, jag älskar dina listor och håller med om allt - även att Lost in Translation-kyssen förstör mer än den tillför.
Ah, jag kom på en till!
Det är i och för sig ingen filmkyss, men i sista avsnittet i andra säsongen av The Office, när Dawn kontemplerar sina livsval i taxin, bryter med aset till fästman, kommer tillbaka till firmafesten och hon och Tim kysser varandra fumligt och fantastiskt efterlängtat, lättat.
Jag ryser av välbehag varje gång jag ser det och då har jag ändå sett det säkert 25 gånger.
Och nu skäms jag jättemycket. Jag har sett The Office precis hur många gånger som helst, så jag borde verkligen veta att Tim och Dawn inte får varandra under andra säsongen.
Julspecialen, episod två, ska det naturligtvis vara. Och nu tänker inte jag skriva något mer i den här tråden förrän någon annan gör det ;)
Finns väl i stort sett hur många kyssar som helst i filmhistorien. Tycker väl om kyssen mellan i en långvarig förlovning bla.
Du är ambitiös som fan.
Gillar dina filmkyssar....
Jag gillar kyssen mellan Emmanuelle Seigner och Kristin Scott Thomas i Bitter Moon.
Titta här! Kul och lite oväntat.
Kysstips? Den första jag kom att tänka på är en klassiker: Rhett Butler och Scarlett O´Hara i Borta med vinden.
Håller med om Los in translation, hoppades hela tiden de INTE skulle snuska nåt.
Tycker kyssen på stranden mellan Father Greg (Linus Roache) och Graham (Robert Carlyle) i Priest (1994) är ganska outstanding. Så mycket av både längtan och vånda, som förhållandet mellan en katolsk konservativ präst och en man med nödvändighet kantas av, uttrycks liksom i den kyssen.
Annars är jag inte så förfärligt förtjust i filmkyssar, sådär generellt. Tycker att de ofta bara är transportsträckor eller obligatoriska inslag i en väldigt formaliserad berättelse. Jag är väl lite tråkig på det viset...
Skicka en kommentar