Idrottsgalan 2007

Vad kan då sägas om gårdagens idrottsgala? (Tittade bara med ett halvt öga men kunde urskilja detta)

- Nana Hedin skulle varit en major star om hon såg ut som till exempel Pernilla Wahlgren.
- Tommy Nilsson? Seriöst, Tommy Nilsson som sjunger "Live and let die"? Hur tänkte ni då?
- Micke Tornving är rolig som bitter journalist, men det börjar bli lite gammalt nu. Och den där Gäddede-sketchen var en katastrof. Hur länge ska folk tycka det är roligt att skämta om att det är kallt och mörkt i Norrland och att alla norrlänningar bara super och bastar?
- Sportspegelns pris blir oftare och oftare galans höjdpunkt. Fram för fler alternativa priser och färre förutsägbara pretto-priser.
- Heja Anna-Carin Olofsson!
- Klart att hockeyn skulle få en massa priser. Det var på tiden. Men jag trodde aldrig att tre kronor skulle få Jerringpriset. Dom är helt enkelt inte tillräckligt folkliga. Det är för mycket pengar, för mycket gnäll, för mycket skitsnack, för lite hjärta. Och sen har dom nog helt enkelt vunnit för mycket under årens lopp. OS och VM-guld samma år - det kan inte bli större. Men inte ens det räckte. För egen del smällde damkronornas straffdrama mot USA sju gånger högre än herrarnas guldglans. Och Sanna Kallur är helt enkelt - där har vi det igen - mer likeable.
- Alla saknade Robert Gustavsson. Göran Gabrielsson har sina stunder, men även om Gustavsson inte är rolig jämt, så har han en bra mycket högre lägstanivå.
- Hur larvigt är det inte att ha en massa kungligheter på plats som ändå inte får säga nåt utan bara stå där som nån sorts dekoration?
- Det är så kul att se alla sportfånar uppklädda till tänderna. Särskilt de biffiga tjejerna i nätta små klänningar. Kontrasten till de kroppar man brukar se i galaklädsel blir så stor och jag vill peka på skärmen och skrika "Kolla! Det är så där en frisk och stark och välmående kropp ser ut!"

Andra bloggar om: tv, svt, idrottsgalan